28/3 tom

19:43  Ja, var fan ska man börja egentligen? Är det värt att lägga tid på att bry sig? Du gör mig då jävla glad och sårad på samma gång. Jag vet att du vill ha tid, jag kommer att vänta. Även om jag vet att chansen är liten att du skulle vilja ge detta en chans så finns det kasnke där endå. Men det är väll därför jag känner att jag vill ha dig, för att du är så jävla olik alla andra jag någonsin träffat. Nej nu har det blivit jävligt mycvket känslor här på sistonde, men så är det. Det hade bara varot konstigt om jag skrev om allt annat än just känslor, för känslor är en så otroligt stor del av mig. Men det känns som det har vänt, eller jag hoppas sannerligen det ialf.

Nu sitter jag på bussen till kallekrona. Tillbaka till den lilla bubbla jag lever i där borta. På ett sätt ska det bli jävligt gott att komma tillbaka för man kommer bort från livet här hemma. Man slipper tänka på alla problem och bekymmer som finns här. Man kommer lixom dit och har fullt upp hela tiden så man hinner inte tänkla eller känna efter hur man verkligen mår. Det är bara på kvällarna som det är jävligt jobbigt, samma sekund som man går och lägger sig så kommer alla tankar tillbaka. Memn det är hanterbart, som det mesta här i världen. Jag får bara fortsätta att resa mig upp, skaka av mig problemen och göra det bästa av situationen.
Sen är det självklart tungt att åka hemifrån, man vill ju aldrig lämna familjen och vänner, men jag kommer ju tillbaka. Man kan bara inte låta bli att tänka hur det hade varit ifall jag inte gjort lumpen, hur hade mitt liv sett ut då, hade något varit annorlunda?

Nu har jag 3h på mig att rensa huvudet och försöka bli klok på mig själv. Ska försöka kolla på några serier med, om jag inte somnar vill säga ;)

ciao


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0